måndag, maj 21, 2012

Ett missöde med lyckligt slut!

Fidel Castro blir Kubas nye ledare. Samma år startar ett uppror mot det kinesiska styret i Tibet, vilket leder till att Dalai Lama tvingas fly landet. I Sverige godkänns propositionen om ATP och bärgningen av regalskeppet Vasa inleds. Störst av allt är nog att Ingemar Johansson blir världsmästare i tungviktsboxning genom sin seger mot Floyd Patterson – fast djupare spår i våra traditioner satte nog premiären av "Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul" i SVT. Året var 1959.


Helvete – var nog det lindrigaste ordet jag utbrast när tummen tryckte sönder blyinfattningen i flasköppningen och korken trycktes in 2 centimeter. Resultatet blev inte bara ett hål utan även en skvätt mycket illaluktande innehåll över toppen på korken. Fiskränns var en av aromerna (eller rättare sagt stankerna) som slog mot mig. Vad göra? Inget annat att be för än att försöka få ut korken hel och se om det fanns några möjligheter i världen att innehållet var drickbart. Problemet var att klockan bara var strax efter lunchtid och det är väl direkt inte den tiden på dygnet då man tänker sig ett smakprov av ett vin från 1959.






Jag höll på att ställa i ordning att antal vinflaskor när missödet inträffade och eftersom jag tänkt mig ett helt annat vin till kvällen blev det till att improvisera så gott det gick. Uppgiften att få ut korken rätt väg ur buteljen kändes först omöjlig. Man tager vad man haver som Kajsa Varg utryckte saken och en skruvborrdragare på lägsta hastighet, samt en lämplig skruv, löste tillslut uppgiften. Helt städat gick det dock inte till.



Ett snabbt samtal till en vinkompis och ett erbjudande av ett smakprov, resulterade vidare i att ytterliggare en flaska korkades upp och att kompisen tog med ytterliggare ett ”wild card” som uppbackning. Eftersom en halvflaska från gårdagen också väntade, blev plötsligt en lugn och vilsam planerad fredag till en ny vinfest.

1959 Château Trapaud, Saint-Émilion Grand Cru har en mycket hälsosam klarröd färg med vacker lyster och en aning tegelröd kant. Doften när väl korken är borta är urläcker. En stor doft av våt höstskog med multna löv och syltad frukt. Komplex med inslag av läder och orientalisk kryddighet med kardemumma och kanel. Jordgubbar, söta bär och karameller med inslag av fat och rökighet. Asfalt, ceder, tryffel och grafit samt teblad. Enormt förförande och fullständigt oväntat med tanke på upptakten. Nästan full pott.

Smaken är mycket ren och frisk av syrliga bär så som jordgubbar, hallon och röda körsbär. Kryddig med härligt mogen frukt och slank i stilen med silkeslena tanniner samt elegant och mycket snygg bärighet. Ett drag av tryffel, kola och knäck på samma gång. Riktigt trevlig och tilltalande både utan och med mat som ackompanjemang.

Fullständigt oväntat med tanke på starten men de få gånger jag fått vin från årgången 1959 har resultatet varit liknande. Ett alldeles för tillgängligt år med alltför fruktiga och generösa viner sa kritikerna. Ett år liknande 1982 och nu då 2009. Jag är ganska imponerad och som helhet är detta en trevligare upplevelse än den föregående 1955 Château L'Enclos. Mer frukt och betydligt mycket livfullare men också godare. Kanske också mycket mer hedonistiskt. Av kompisen får jag veta att han provat en flaska från samma källa och som öppnades under mer kontrollerade former. Den var tydligen mycket tråkigare och inte alls så bra som min. Kul men också just ett problem med gamla viner – det gäller att ha tur. Det blir hela 93 poäng och jag hade gärna druckit detta vin alla kvällar i veckan.



Som inledning på kvällen provas dock en helt annan typ av vin men också en betydligt mycket mer obskyr flaska. Ett vin utan årgång och en etikett som antyder sextiotal eller tidigt sjuttiotal. Korken är märkt V&S vilket inte korkarna på de bägge röda härtappade vinerna är (eller så går det inte längre att läsa detta på dem). Här åker korken dock ur tämligen problemfritt och helt utan missöden. Först är doften allt annat än behaglig med en viss stickig och frän odör. Väl luftad en kort stund och i glasen, så försvinner detta drag helt.

N.V Haut-Sauternes, Sauternes har en bärnstensfärg med antydan till brungrönt i kanten. Doften är söt med smörkola, knäck och choklad som första intryck. Sedan pomerans, te, marsipan, nougat och karameller samt kardemumma. Lite dammig och inte direkt stor doft men väldigt läcker. Dock växer doften kontinuerligt och blir mot slutet tämligen stor.

Smaken är sensationellt läcker med knäck, kola, örter och kanel. Choklad med karameller och brända inslag samt apelsin och nougat. Eldig eftersmak men med bra syra som komplement till den ganska söta smaken.



Helt otroligt gott med tanke på förväntningarna. Kanske inte så mångfacetterat utan istället tydliga och distinkta karaktärsdrag men absolut smällgott och hela 95 poäng som slutresultat. Halva flaskan sparas till kvällen efter och då är vinet om möjligt ännu godare!

Jag saknar helt bakgrundsinformation om vinet men är det någon som känner till det, vore det kul att få veta lite mer

Kompisens bonusflaska är närapå katastrof. Förvisso är inte förväntningarna höga men detta blir ett riktigt bottennapp. Mycket yngre men också alltför gammalt. Kanske kan det intressera de mest navelskådande vinentusiasterna men detta är inget för mig. Kanske en defekt flaska men jag tror inte så, utan det här har nog helt enkelt aldrig haft förutsättningarna att njutas.





1987 Durbacher Winzergenossenschaft, Baden "Kochberg Spätburgunder Weißherbst" har en grönorange färg med ett orent utseende. Doften är jordig med inslag av rotfrukter och höstlöv. Dammig och unken. Smaken är söt med låg syra och inslag av jordighet och salubrin.

Helkass blir betyget.

Avslutande halvflaskan från kvällen före är ett vin som börjat vakna ur törnrosasömnen. 2007 Noon, McLaren Vale "Eclipse" kommer nog att bli riktigt bra om ett par år. Ett av de bästa smakproven hittills och 95 poäng just nu. Mer om detta en annan gång och kanske då även en del andra viner från en av mina favoriter.


2 kommentarer:

E sa...

Hejsan!

Jag gillar verkligen din blogg starkt och undrar om det finns någon mailadress man kan nå dig på? Tack för en bra och läsvärd blogg! Vänliga hälsningar E

Mina Vinare sa...

Hej E!

Tack för din uppskattning. Ledsen dock för sent svar men tre veckors resa utan Internetanslutning stora delar av tiden har gjort mig isolerad. Du kan nå mig på den föga fantasifulla adressen mina.vinare@telia.com

Ha det fortsatt bra!

Johan